När jag för första gången som journalist förväntades bevaka ett för mig helt nytt och okänt område hade jag några års yrkeserfarenhet i bagaget. Jag hade skrivit om film, mode, musik och design för en liten lokaltidning i Uppsala. Ämnen som många nyblivna journalister är intresserade av och gärna skriver om. Via en kontakt fick jag ett erbjudande om att jobba med ett tv-program om mode för en nystartad och nu avsomnad liten tv-kanal – TV21.

Tv-producenten och jag höll kontakten inför att TV21:s Stockholmsredaktion skulle dra i gång sin verksamhet. En dag ringde han mig med ett överraskande besked:

– Nu drar vi snart i gång, men det blir inget modeprogram. Det blir ett sportprogram i stället.

– Men…….jag kan ju ingenting om sport! utbrast jag, innan jag ens hann tänka tanken att det kanske vore smart att mörka denna kunskapslucka om jag nu hade något intresse av att jobba med denna tv-kanal.

Men jag behövde inte oroa mig för att ha trampat i klaveret.

– Det kan inte jag heller. Nu kör vi!

Min brist på fackkunskap inom området jag skulle arbeta med sågs uppenbarligen inte som något problem. Producenten vad övertygad om min förmåga att snabbt orientera mig i ämnet. Så jag antog utmaningen, blev kanalens basketreporter och föresatte mig att göra ett så bra jobb jag bara kunde. Och hade väldigt roligt under tiden.

Denna erfarenhet blev en lärdom jag haft stor nytta av under min fortsatta yrkesbana. Även ämnen som man initialt inte hyser något större intresse för blir ofta både intressanta och roliga när man väl dyker ned i dem och lär sig behärska dem. Att göra ett nytt ämne till sitt blir en utmaning som triggar tävlingsinstinkten. ”Det här ska jag fixa!”

Till journalistens färdigheter hör ju förmågan att greppa ny information, analysera den och kunna bedöma vad som är viktigt och relevant. Denna förmåga är guld värd i jakten på nya uppdragsgivare bland nischade medier med initierade läsekretsar.

Ska du klara dig som frilansjournalist i dag vill det till att du är beredd att vidga vyerna och ta dig an ämnesområden du kanske inte ens visste fanns.

Det finns tre huvudkategorier i nischtidningsdjungeln:

• Facktidningar. Alltså tidningar som ges ut av fackförbund. På sajten www.fackliganyheter.nu hittar du länkar till 20 facktidningar, som exempelvis Civilekonomen, Civilingenjören och Jusektidningen samt till tidningen Lag & Avtal.

• Branschtidningar. Förlaget Mentor Online, www.mentoronline.se, ger ut 27 branschtidningar med titlar som Dagens Handel, MedTech Magazine, Restauranger & Storkök och Recycling & Miljöteknik. På sajten hittar du länkar till dem.

• Uppdragstidningar. Alltså kundtidningar och andra tidningar som produceras av en extern producent. Det kan vara personaltidningar, organisationspress och medlemstidningar av olika slag. Sveriges uppdragspublicister har en branschorganisation, Swedish Content Agencies. På sajten www.swedishcontent.se hittar du länkar till de 26 medlemsföretagen som i sin tur ger ut ett antal olika titlar. Vid sidan av papperstidningar producerar de även nyhetsbrev, mobil kommunikation och webbsidor med mera.

Det är helt enkelt bara att botanisera i denna digra flora av tidningstitlar och välja ut några ämnen du kan tänka dig att skriva om.

När du kontaktar chefredaktören för en nischad tidning du vill börja skriva för ska du ha gjort din research. Du ska veta vad tidningen har för inriktning och ha läst minst några nummer. Och du ska ha en idé till en artikel du skulle vilja skriva för tidningen. Lyckas du sälja in din artikel kan det mycket väl vara början på ett långt och givande samarbete med tidningen ifråga.

För en nischtidning är det synnerligen värdefullt med skribenter som är väl insatta i tidningens ämnesområde. Nischade tidningar kan inte vänta sig att skribenterna står på kö, och är därför ofta öppna för nya förmågor som vill sätta sig in ämnet. Ju mer du skriver för tidningen desto mer förtrogen blir du med ämnet och desto mer värdefull blir du för redaktören som kommer att vilja lägga ut mer och mer komplexa jobb på dig.

Sara Wretborn är chefredaktör för MedTech Magazine, tidningen för svensk medicinteknikbransch. Den ges ut av Mentor Online. Hon välkomnar kontakter med nya skribenter och rekommenderar journalister som vill skriva för tidningen att inleda med ett telefonsamtal.

– Det är alltid trevligt att höra personens röst. Så – det är bra att slå en signal och följa upp med ett mail.

Mailet ska innehålla en utförlig presentation av journalisten och en artikelidé som skulle kunna passa i tidningen.

– Allra helst vill vi ha journalister som kan skriva om ämnet. Det är jätteviktigt för oss att kunna anlita journalister med kvalificerade kunskaper om medtechbranschen, säger Sara Wretborn.

Men hon kan mycket väl tänka sig att anlita journalister som är noviser på området.

– Jag skulle inte lägga ut vilken artikel som helst på någon som precis börjat skriva om medtech. Och jag skulle kolla den extra noga. Men en duktig journalist som vill lära sig branschen är absolut värd att få en chans.

Radio & tv

Radio

Frilansmarknaden för radio i Sverige är väldigt liten. Sveriges Radio är i stort sett den enda aktören som köper in redaktionellt material. Det största oberoende produktionsbolaget som leverar innehåll till Sveriges Radio, SVT och Utbildningsradio är Filt, www.filt.se.

Tv

Vill du frilansa för tv kan du frilansa för produktionsbolag som i sin tur säljer in färdiga program till tv. Här har du fler potentiella uppdragsgivare att välja bland. På branschorganisationen Film & TV Producenternas sajt, www.filmtvp.se, hittar du kontaktuppgifter till alla 122 medlemmarna som är fördelade på kategorierna film, tv och reklamfilm.

Du måste inte ha eget företag som frilans, men som mediebranschen ser ut idag är det smidigast. Många medieföretag föredrar att anlita egenföretagare bland annat för att undgå arbetsgivaransvar.

Det är enkelt att ansöka om en F-skattesedel på www.verksamt.se. F-skattesedeln är det som signalerar att du är egen företagare, och att du själv ser till att betala in dina sociala avgifter.

Läs på om företagande

Börja med att läsa på om företagande. På Skatteverket finns en del specialinformation för kulturarbetare.

– Det som skiljer frilansjournalister från andra företagare är att de måste hålla extra koll på momsen, menar Eva Bodén, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

All journalistisk verksamhet som bedrivs självständigt, varaktigt och med vinstintresse är momspliktig. Momsen på journalistiska texter är 6 procent, men 25 procent på fotografering.  Denna summa ska du själv lägga på när du skriver dina framtida fakturor.

– Det som kan krångla till det är om du både ska skriva artiklar, fotografera och varva med skönlitterära texter. Om detta gäller dig, då tycker jag du besöka Skatteverkets speciella informationsträffar om moms för kulturarbetare, säger Eva Bodén.

Hemmakontor eller frilanskontor?

Om du vill sitta hemma, eller på frilanskontor är en smaksak. Genom att sitta hemma sparar du pengar, vilket kan vara nog så viktigt i början.

För mig var flytten till ett frilanskontor det bästa jag gjort. Det är skönt att allt arbetsmaterial finns på plats på morgonen när jag kommer till kontoret, och att jag slipper att föra en ambulerande tillvaro på kafé.

Vid några tillfällen försökte jag tidigare göra telefonintervjuer på stan. Nu kan jag ringa telefonsamtal i lugn och ro, utan att vara på min vakt inför puttrande espressobryggare och porslinsslammer.

Ibland kan jag sakna att arbeta hemma. Då gör jag det, men att hänga tvätt försöker jag låta bli.

Fundera på vem du är som person. Vet du med dig att du inte har så god självdisciplin och har svårt att fokusera i slamriga miljöer, då är kanske inte arbete i hemmet eller på kafé din melodi.

I de stora städerna kan du hyra in dig på kontorshotell. Ett annat alternativ är bibliotek.

Lär dig sälja dina texter

För att få lönsamhet i företaget är det viktigt att du redan från början tänker på hur du ska sälja in dina texter. Många redaktioner har skurit ned på sin fasta personal under de senaste åren, och det en stor mängd frilansjournalister på marknaden.

På JMG, journalistutbildningen vid Göteborgs universitet, ingår sedan fem år en obligatorisk frilanskurs på grundutbildningen. På kursen läggs stor vikt vid säljprocessen, och hur man kan spåna fram idéer.

– Det är stor skillnad mot för tjugo år sedan. När våra studenter tar examen går många till produktionsbolag, frilansbyråer och egna företag. Både fast anställda, och frilansar, måste kunna sälja in sig idag, och berätta vad de är bra på.

Läs mer om undersökningen här.

På Nyföretagarcentrum, som finns över hela landet, kan du kostnadsfritt gå på seminarier om försäljning och marknadsföring. Där kan även få personlig rådgivning. Länk till Nyföretagarcentrum: http://www.nyforetagarcentrum.com/

Olika företagsformer

Det finns flera typer av företagsformer att välja på om du bestämmer dig för att starta eget. Många frilansjournalister väljer enskild firma. Enskild firma passar ofta bra om verksamheten inte är för omfattande. Läs gärna mer om de olika företagsformerna på Skatteverkets hemsida.

http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/startadrivaavslutaforetag/foretagsformer.4.58d555751259e4d661680006064.html

Registrera din firma

När du läst på så mycket du bara kan är det dags att registrera din firma. På sajten www.verksamt.se ansöker du om F-skattsedel, och registrerar dig för moms. Sajten verksamt.se är gemensam för flera olika myndigheter, bland annat Skatteverket.

Innan du registrerar ditt företag är det bra att du gör en affärsplan. Affärsplanen tvingar dig att tänka igenom verksamheten, visar hur du ska tjäna pengar och vilka dina kunder är. Du kan ladda ner en affärsplan här, och även skissa på en första budget.

Budgeten är ett sätt för dig att räkna ut hur mycket pengar du kan tänkas dra in det första året.  När du registrerar dig på verksamt.se måste du kunna ange en preliminär årsomsättning.

Tänk på att inte ange en för hög summa. Risken är då att du får betala en för hög preliminärskatt. Det är vanligt att det tar ett tag innan nystartade företag kommer igång ordentligt och intäkterna blir som planerat. Här finns en bra guide till hur du gör: http://www.driva-eget.se/startguide

Affärsplan:  http://www.almi.se/Kunskapsbank/Dokument-mallar-och-verktyg/Affarsplan/

Budget: http://www.almi.se/Kunskapsbank/Dokument-mallar-och-verktyg/Resultat—och-likviditetsplan/

Eva Bodén, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, vill ge alla som funderar på att starta företag ett gott råd.

– Fundera i ett tidigt stadium på om du ska sköta din bokföring själv. Ett alternativ är att anlita en redovisningsbyrå. Med bokföringen i ordning, då har du lagt grunden till ett bra företag.

Bokföring och Deklaration

Bokföring och deklaration kräver att du själv har viss ekonomisk kunskap. Utan denna riskerar du i värsta fall att förlora pengar. Alla som driver näringsverksamhet måste enligt svensk lag upprätta en bokföring.

Länk till bokföringsnämnden: http://www.bfn.se/

Faktaruta: detta är också viktigt

Skaffa ett bankkonto speciellt för företaget, så att du inte blandar ihop företagets ekonomi med din egen. Alla stora banker har särskilda erbjudanden för småföretagare.

Ordna ett domännamn för företaget även om du inte har någon hemsida än.

Skaffa en proffsig e-postadress.

Spara kvitton redan nu. Du kan få göra avdrag för inköp du gjort innan företaget kommit i gång.

Utöver matnyttiga guider och tips består Mediesverige även av en bloggportal för branschfolk. Våra bloggare skriver på teman som PR, sociala medier, journalistik och reklam. Läs våra bloggar här. Är du intresserad av att skriva på Mediesverige.se? Kontakta mediesverige@pppension.se.

Mediesverige.se har funnits sedan 2010, och nu känner vi äntligen att vi börjar att hitta vår sanna form. Vi kommer att lägga mer fokus på redaktionellt innehåll och guider för att hjälpa dig i branschen med handfasta tips och så varvar vi det innehållet med blogginlägg från yrkesverksamma från olika delar av mediebranschen för att skapa en så nyanserad bild som möjligt av dagens mediesverige. För att markera en ny era för Mediesverige.se lanserar vi nu vår nya hemsida och nya grafiska profil.

Initiativtagare till mediesverige.se är PP Pension. Webbsajten är tänkt som en samlingsplats som förenar nytta och nöje för alla i mediebranschen. I konceptet ingår även branschmingel, seminarium med mera. Mediesverige finns också på Twitter och på Facebook.

Här kommer en guide till de utbildningar och vidareutbildningar som finns för journalister:

För nybörjaren gäller det först och främst att bestämma sig för ifall man vill gå på högskola, folkhögskola eller prova någon av de privata skolorna. Vissa utbildningar är svårare att komma in på, de privata kostar pengar, men kan å andra sidan ofta göras på deltid. Det finns även flera distansutbildningar.

En sak är klar: Som frilans har man mycket att vinna på att ha någon form av utbildning.

– På ett sätt kan man behöva mer utbildning som frilans eftersom det blir mer komplext: Dels behöver du de journalistiska kunskaperna, dels behöver du veta hur du ska sköta ditt företag och lägga upp ditt frilansande, säger Isabella Iverus, skrivlärare i den journalistiska grundkursen på journalistskolan Poppius.

Hon menar att det kan bli riskabelt att inte ha utbildning och bara börja sälja in texter, eftersom vi i dag översköljs av information och måste klara av att urskilja vad som är sant och inte, bena ut ifall budskapet kommer från någon lobbygrupp eller pr-byrå.

– Sedan finns ju faror i att inte känna till lagar som meddelarskydd, förtal och annat, men sådan information kan man läsa sig till i böcker. Mycket svårare för mina elever har varit att förstå hur man hämtar information, att det inte räcker med att kunna skriva – man måste också ringa upp myndigheter, intervjupersoner och fundera över vem som opartiskt kan förmedla det man ska skriva om, säger Isabella Iverus.

Högskolor och universitet

På studera.nu finns en förteckning över alla de journalistutbildningar som finns på högskolor och universitet. Där finns också vidareutbildningar för dem som vill förkovra sig eller kanske forska så småningom. De som tillhör de mest kända av utbildningarna är de 2–3 år långa journalistprogrammen på Mittuniversitetet, Stockholms universitet samt Göteborgs universitet.

Här hittar du länk till universitetens och högskolornas journalistutbildningar.

Folkhögskolor

Den som vill hitta de utbildningar som erbjuds av folkhögskolorna ska i stället söka på folkhogskola.nu. Även de finns utspridda över landet, flertalet på mindre orter. Två av utbildningarna som har extra god renommé är Skurups folkhögskolas ettåriga journalistlinje och Kalix tvååriga yrkesutbildning i journalistik. Värt att notera är att Jakobsbergs folkhögskola erbjuder en distanskurs på halvfart som heter Frilansreporter.

Här hittar du journalistutbildningarna på våra folkhögskolor.

Privata skolor

Vad gäller de privata eller stiftelseägda skolorna finns flera, som Poppius, som är Skandinaviens äldsta journalistskola, och förutom sin grundkurs även erbjuder fördjupning med inriktning mot allt från tv till ekonomijournalistik, samt korta kurser i tidningsdesign, frilansande eller intervjuteknik. En annan utbildning finns på Berghs School of Communication, den kursen heter Redaktionellt skrivande och är en distanskurs på deltid.

Läs om Poppius om här: http://poppius.se/

Läs om Berghs journalistkurs här: http://berghs.se/kurser-utbildningar/redaktionellt-skrivande-distanskurs

På Journalistförbundets hemsida står det lite nedslående ”ingen utbildning ger garanterat jobb som journalist”. Förbundet rekommenderar att man ser till att få en praktik.

I dag talar man också mycket om en tidningskris, och många redaktioner drabbas av nedskärningar.

Kan det inte kännas som en otjänst att utbilda människor i den här branschen just nu?

– Det konstiga är att det inte känns så. Även om redaktionerna inte kommer att se ut som förr, kommer man alltid inom media behöva unga människor som orkar med tempot och kan kombinera sociala medier med journalistik, till exempel, säger Isabella Iverus.

Vidareutbildning

Den som redan arbetat ett tag som journalist har dock alla möjligheter att vidareutbilda sig. Är man som frilans medlem i Journalistförbundet, finns Servicebolaget som tillhandahåller gratis kurser, det kan gälla allt från att bygga wordpress-hemsidor till skrivande. Läs mer: https://www.sjf.se/servicebolaget/kurser

Andra som har kurser för vidareutbildning är Fojo Medieinstitutet, som håller avgiftsfria kurser och seminarier. Länk finns här.

Även Sveriges Tidskrifter har kurser för journalister och andra som arbetar med media, de är avgiftsbelagda. Aktuella kurser hittar du här.

Föreningen grävande journalister, FGJ, har kurser i grävandets konst, som är avgiftsbelagda. Länk hittar man här.

Stipendier

Den som vill söka stipendier för att finansiera studier har flera möjligheter. Både Journalistförbundet och Publicistklubben har stipendier för sina medlemmar. Läs om Journalistförbundets stipendier här och om Publicistklubbens stipendier här: Men det finns även andra stipendier att söka. Journalisten Fredrik Quistbergh har gjort en bra lista.

Egna reflektioner…

Så hur gick det då, när jag, journalistutbildad till tänderna, kom till mitt första jobb som lokalreporter på Sölvesborgsposten? Lite sisådär. Min chef Yngve, en garvad reporter som närmade sig 60-årsåldern, var alltid väldigt tydlig när jag hade gjort misstag. Som när jag ringt och sökt efter intervjupersoner till en artikel om årets potatisskörd i evighet och till sist sa: ”Jag fick inte tag i någon”.

Yngve svarade: ”Ana. Lär dig en sak. I journalistyrket finns inget som heter ’jag fick inte tag i någon.’”

Det var bara att sätta sig ner och fortsätta ringa.

Men då med en ny insikt: Att jag hade oändligt mycket kvar att lära.

Lärandet tar förresten aldrig tar slut – varenda artikel jag skrivit har inneburit ny kunskap. Det är också det som gör jobbet så otroligt roligt.

- Ana Udovic

Hon fick det prestigefyllda priset med motiveringen: ”Genom professionell och insiktsfull rapportering från en mansdominerad värld, har hon tagit fotbollen närmare publiken. På bara några få år har hon etablerat sig som en av landets främsta frilansreportrar i både tidningar och tv”.

Läs hela artikeln på Frilansdagen.se.

Jag var på ICA Gärdet här om dagen, tittade i tidningshyllan. Såg detta, letade febrilt bakom varje exemplar efter ett undangömt ex som skulle kunna bekräfta att det här inte är den verklighet vi lever i. Sedan blev jag besviken och gick hem.

http://www.frilansjournalisten.nu/2013/02/”det-forsta-jobbet-blev-det-samst-betalda”/

Jag berättar även att jag skällde ut redaktören för hens otrevliga och ansvarslösa bemötande, hens nonchalans om mitt och reporterns arvode. Ynka 350 kr efter skatt för ungefär 20 timmars jobb. Vilket fall, det ska även tilläggas att jag efter utskällningen ringde upp och försökte be om mer jobb. Vad tror ni hände?

Sedan dess har jag inte gjort något mer jobb för Gefle Dagblad, bara medverkat i intervjuer. Jag fick istället gå över till deras lokala konkurrent Arbetarbladet. Bemötandet var annorlunda och de gav mig jobb. Jag trivdes.

Jag gav helt enkelt upp med att jobba för GD, jobb och idéer jag presenterade tackade de nej till. Det ska också sägas att det finns många trevliga på tidningen. Jag vill helst inte dra alla över en kam. Men. Enkel logik, trivs man så stannar man.

För två veckor sedan blev jag publicerad i tidningen Fokus. Jag har haft återkommande kontakt med en och samma person sedan 2008, men bara gjort ett jobb. Säkerligen presenterat ett tiotal idéer, ingen av dem passat för tillfället men tillslut blev det min tur och en stor dröm blev till verklighet. Skillnaden mellan den lokala tidningen och Fokus var att personen på Fokus alltid gett mig positiv och konstruktiv feedback. Jag ger aldrig upp om jag märker att bemötandet jag får är i positiv riktning.

Ett tips till er andra, bara för att jag nu blivit publicerad i Fokus så ska jag inte ge upp och presentera idéer, snarare tvärtom. Och, bara för att många tidningar har vissa idioter och behandlar dig som skit, gå vidare till nästa. Där du känner att du trivs. Det må vara en klyscha, men ett nej, kan vara ett positivt nej, ett nej som leder till ett ja. Och får en att stanna.

Ingressen är själva anledningen till att människor läser texten. Att de inte halkar förbi och går vidare i livet utan faktiskt läser allt det här som du skrivit och brunnit för och slitit ditt hår för och researchat och tjatat och hållt på med.

När jag var lärare i journalistik försökte jag förklara ingressen så här:

1. Den ska berätta vad texten handlar om.

2. Den ska vara lockande.

3. Den ska innehålla en ”krok” som drar med sig läsaren ner i texten.

När jag säger ”berätta vad det handlar om” är det i sig en ganska knepig uppgift. Texten är säkert minst 2000 tecken lång, och ingressen har högst två, tre meningar på sig. Så det gäller att försöka distansera sig, kanske blunda och försöka få lite distans. Jag brukar tänka ”vad handlar det om – EGENTLIGEN”. Då kan en klarhet uppstå.

När jag säger ”lockande” är det bland det svåraste med alltihop. Vad är lockande? Här ska vi använda oss av alla dramatiska knep som finns. Det ska kännas lättillgängligt, flytande, logiskt, som att ”här ska jag minsann få läsa något jag inte visste förut”. En fråga fungerar fint. ”Varför fattade man då ett så korkat beslut? Det ska vi reda ut här.”

När jag säger ”krok” så menar jag att nu ska plocka fram själva udden av det dramatiska, spetskompetensen. Ja, det går bra att tänka thriller/deckare! För något lockar ju oss med spänning, olösta gåtor. ”Han hade precis fått världens bästa jobb. Trodde han själv.” Det funkar också att ha konflikter, här är minsann personer osams. ”Aldrig kunde Karlsson ana vilken fiende han hade i grannen våningen under.”

Men allt det jag säger nu tjänar ingenting till om man inte gör det enda som verkligen leder någon vart: Övar. Gör misstag. Dåliga ingresser, usla ingresser, konstiga struliga slingriga helt ospännande ingresser. Och så ber man någon person såga den – och sedan tackar man snällt – för kritik är det bästa du kan få i det läget. Stryk, gör om! Till sist ska du se att du får till någon riktigt juicy ingress. Och ingen bläddrar längre förbi din artikel.

Två gånger på senare tid har jag blivit tillfrågad om att textgranska journalistkollegors texter. Det är en ära att bli tillfrågad.

Själv tycker jag det är lite läskigt att lämna ifrån mig en text som inte är riktigt klar. Men vad skönt det är när jag har en ohanterlig textmassa, som liksom vrider och vänder sig åt motsatta håll, och någon tittar på den med fräscha ögon. Gör så här bara. Aha, just det! Så klart!

Du vet väl att det är lättast att hitta felaktigheter om du skriver ut texten på papper. På skärmen är det lätt att hjärnan omtolkar det felaktiga till vad det borde stå. I en mäklarannons hittar jag följande exempel: ”från sovrummet när ni även utaplatsen som vetter mot den grönskande skogen”. Det ska naturligtvis vara når och uteplatsen.

Ett annat tips är att ändra typsnitt på texten, och sedan skriva ut på papper igen. På detta sätt luras hjärnan att tro att det är ny information, och det är lättare att hitta felaktigheter. Smart!

En nyhet som fastnat hos mig är den om smogen i Peking. Svenska Dagbladet rapporterade förra veckan om hur barn på Svenska skolan i Peking inte fått gå ut på rast på flera dagar eftersom luften är för dålig. Det är ju vansinne! Anledningen till att jag reagerar så starkt på nyheten är antagligen för att jag själv har barn. Vad är det för värld vi lever i när barn, av hälsoskäl, inte kan vistas utomhus?

Nästan än värre känns det att andra (internationella) skolor investerat i tryckluftstält, för att deras elever ska kunna vistas ”utomhus”. De stackars barn vars skolor inte har tillgång till dessa tekniska hjälpmedel får väl helt enkelt låta bli att andas så mycket.

Det är bra att ruskas om ibland, och ett bra sätt att ruska om är att vädja till det personliga. Jag kommer tänka på ett citat av Expressenjournalisten Sigge Ågren, som visserligen tipsar om hur skrivandet ska se ut. Jag tycker det fungerar här i alla fall: ”Ansträng inte läsarnas kortminne. Det är mycket kortare än du tror”.