Vi Garboiter har länge levt i förvissningen om att vi är nio frilansare som delar kontoret på Katarina Bangata på Södermalm. Ana, Hanna, Sanna, Isabella, Ulrika, Christoffer, Magnus, Anders och jag. Men. Den senaste tidens mystiska händelser har fått mig på andra tankar. Garbo Reportage har en tionde medlem. Hen har hållit sig på mattan länge och väl, men har nu fått nog av anonymiteten. Plats på scen för Garbospöket!
Första hysset signerat Garbospöket skedde i augusti. Och det tog flera veckor innan vi upptäckte det. Ett par veckor in i augusti började höggravida Ulrika klaga över att det var osedvanligt varmt i Garbos inre rum, som hon delar med Anders, Isabella och mig. Först tänkte jag att det var Ulrikas bebis som alstrade värmen, men några dagar senare var Anders lika plågad. Och han är inte gravid. Snart kände vi alla av värmen.
Dagarna gick. Värmen höll i sig. Ulrika ringde fastighetsskötaren. Inget hände. Isabella ringde och tog till storsläggan:
”Vi kan knappt andas härinne och vi har en gravid kvinna här som kan få barn när som HELST!”.
Vem satte på det??????
Kort därefter gör vi en upptäckt. Elementet. Det extra element som vi brukar använda på vintern när det kan bli kallare än angenämt på Garbo. Det sitter i! Under ett bord, bakom ett skåp står det. Kontakten i och elementet påslaget. Va????? Hur gick det till?? Vem av oss har pluggat in elementet i augusti? Ingen kryper till korset. Och nog har vi det så pass högt i tak på Garbo att den som satt på ett element skulle våga ge sig tillkänna. Även om det lett till en tvåveckors ofrivillig bastu för kollegerna. Men nej. Ingen har gjort detta..
Nåväl. Problemet är löst, och inom kort får vi dessutom en ny takventil av fastighetsskötaren. Vi skrattar åt händelsen. Hur kunde det gå två veckor innan vi upptäckte att elementet stod på?
I morse var det dags för hyss nummer två. Jag står i köket och fixar mitt morgonthé. Ulrika, Christoffer och Magnus arbetar flitigt vid sina skrivbord. Så ser jag i ögonvrån att Magnus nalkas toaletten, med tidningen i högsta hugg. Jag ser också att han vänder på en femöring. Inget konstigt med det. Det är väl upptaget. Men. Ulrika och Christoffer sitter ju och jobbar. Vem är på toaletten???? Parararaaaa! Parararaaaa! (Mystisk musik)
Vi knackar på toadörren. Ingen svarar. Magnus greppar en skruvmejsel och vi närmar oss dörren. Resolut skruvar Magnus upp låset, och – voilà! Ingen där! Hm. Men hur kan ett sådant lås, som man måste vrida om, gå i baklås?
Ghostbusters!
Det är först nu jag inser hur det hela hänger ihop. Det är inte vi på Garbo Reportage som är klantiga och glömska. Nej, det är Garbospöket som vill ha lite uppmärksamhet. Nu undrar jag bara vad hen kommer att ställa till med härnäst……
Vad det låter läskigt! Jag vill inte att toalettdörren ska gå i baklås! Hädanefter tar jag med mobilen på toa, alltid.