Jo, jag skriver ju en följetong om hur jag kom hit i min journalistkarriär. Sist i förra delen av serien berättade om att det smartaste jag kunde göra på Journalisthögskolan var att festa med mina klasskompisar och vara allmänt oseriös. Varför? Jo, för att då vill ens klasskompisar umgås med en. Så en skön och driftig tjej i klassen, K, var först i klassen med att få sommarjobb, på Blekinge Läns Tidning i Karlskrona. När de frågade om hon kände fler nyutexaminerade, tipsade hon om mig såklart. Hon ville ju ha någon att festa med! Därför kommer följetongens
Del 2 (av 8): BLEKINGE LÄNS TIDNING
Så mitt första jobb blev på Blekinge Läns Tidnings lokalredaktion i Sölvesborg. ”Var någonstans?” som jag frågade när personalchefen ringde. ”Sölvesborg!” ”Det måste vara en liten redaktion?” frågade jag. ”Nehej du! Det är en stor redaktion, med tre anställda!” bullrade personalchefen. Okej, okej. Sagt och gjort. Genom en annons i BLT fick jag lägenhet på nolltid. Jag tog dit min cykel. Hade någon idé att jag skulle träna. Bodde i ett rum och kök, liten hyra. Telefonen blev en mycket viktig attiralj, så jag kunde ringa mina kompisar. Har aldrig känt mig så ensam och utstirrad. Folk glodde! Varenda ledig dag åkte jag raka vägen till Karlskrona där K och mina kompisar var. Kunde inte stanna i den lilla hålan, sorry Sölvesborg, men ni skulle inte glott sådär.
Men jag lärde mig MASSOR. Det var den bästa skolan jag kunde gått i. Jag gjorde allt – agerade paparazzi när vi misstänkte att ett nytt företag höll på att etablera sig i stan, intervjuade lokala kulturpersonligheter, gjorde skjutjärnsintervjuer, rattade runt i myllan med redaktionsbilen, intervjuade strutsägare och sommarbadare, tog egna, usla bilder och framkallade och skickade iväg på olika krångliga vis (digitalkamera fanns ej 1997). Det var en fantastisk skola. Fast i Sölvesborg ville jag inte stanna, förresten fick jag inte heller för den andra vikarien, A, som hade sommarstuga i skogen utanför, fick det lediga vikariatet hösten efter. Så jag sökte jobb på andra tidningar, skickade mitt minimala CV norrut. (Fortsättning följer…)
