I 32 vintrar har jag tillbringat minst en vecka om året i familjens andelsstuga i Tandådalen i Sälenfjällen. Riktigt lika många år på nacken har inte gratismagasinen om allt som finns att se, göra, uppleva, köpa och äta i Sälen. Men den första varianten dök upp för läääänge sedan. Nu är de tre till antalet och heter Magasin Sälen, Sälenrevyn och Sälenweekend.
Lika självklart som det är att checka in i receptionen och kvittera ut stugnyckeln vid ankomsten – lika självklart är det för mig att nappa åt mig Sälenmagasinen ur sina ställ, ta hem dem till stugan och kolla läget.
Den här typen av tidningar är ett slags blandning av turistinformation, nöjesguide och textreklam i form av exponering av de lokala näringsidkarna i positiva reportage. Huruvida vissa artiklar är köpta eller inte vet jag inte, och det spelar egentligen ingen roll. För i dessa magasin är det ingen som förväntar sig att hitta någon undersökande, avslöjande journalistik. Här söker vi Sälenbesökare i stället bekräftelse på att vi valt rätt skidort. Ju mer härligheter det skrivs om desto bättre.
Sälens magasintrio skiljer sig åt sinsemellan. Sälenweekend är nykomlingen som är inne på sin andra säsong och med nöd och näppe kan kallas tidning. Litet format, tunn och till största delen bestående av annonser och evenemangstips. Av de fyra artiklar som finns handlar två om företag i Sälen.
Sälenrevyn har funnits längst och uppdateras varje vecka med en veckobilaga med de aktuella aktiviteterna. I Sälenrevyn finns mycket läsning. Här kan man hitta reportage om intressanta personer, historiska tillbakablickar och pedagogiska tips om hur man håller värmen. Den största delen av innehållet är evenemangstips, artiklar om Sälenbaserade företag och artiklar om Sälenfjällens olika anläggningar.
Den tidning som känns mest som ett magasin, både tjockt, välmatat och snyggt med en exklusiv känsla, är Magasin Sälen. Med sina 210 sidor + krogguide är den dubbelt så tjock som Sälenrevyn med sina 102 sidor. Sälenweekend har endast 24 sidor. I Magasin Sälen ges det till glädje för läsaren mer utrymme än i de andra tidningarna för mer allmänt featurematerial som rör skidåkning, utan solklar koppling till Sälenföretag Här kan man läsa om carvingteknik, hur man gör en 360 eller träningstips för längdåkaren.
I år förblev samtliga tre tidningar i stort sett olästa, för ovanlighetens skull. Ingen i familjen kände något större behov av att vidga vyerna bortom Tandådalens horisont. Men att avstå från att ta hem tidningarna till stugan – ånej. Vem vet när man bäst behöver en lektion i parktricks eller tips på familjevänliga krogar?
Sälenmagasinen må vara genomkommersiella och mer handla om information och marknadsföring än journalistik. De ska ändå ligga på soffbordet i stugan den veckan vi är där. Så att Sälenfjällens alla upplevelser alltid finns där. På en armlängds avstånd.