Alla som lever på att skriva text vet hur otroligt, jävla enormt motsträvigt det ibland kan vara att sätta sig ner framför datorn och komma igång börja skriva jobba på allvar
När det liksom inte längre går att ringa det där extra samtalet och verkligen kolla, eller plocka in någon extra faktaruta eller gå igenom sina anteckningar igen utan det är akut läge att texten faktiskt måste komma ut! Jobbar man på en redaktion har man ju alltid ögonen på sig, går ju inte att sitta där och äta smågodis och dricka kaffe och uppdatera facebook ännu en gång medan fotografer och chefer rusar runt.
Som frilans gäller det ibland att skaffa sig en egen plågoande. Okej, man kan köra sin vanliga, hederliga småhetsaruppmaningar, typ;
skriver jag inte får jag inga pengar
skriver jag inte får jag jobba i natt
skriver jag inte så missar jag deadlinen
skriver jag inte så kommer ångesten på besök, inte välkommen
skriver jag inte blir mina barn ensamma kvar på dagis, och kanske kommer polisen och sådär.
Eller så går man hela vägen. Ja, den finns nämligen; nätets egen superettriga chef: går att plocka rätt in i datorn: Write or die heter en osnäll app eller webbprogram som får dig att spotta ut texter. Det är helt enkelt en slags överjävlig eller bara jobbig väckarklocka för alla textskrivare med ”få -ur-sig-ångest”. ”Chefen” har tre lägen. Så det är bara tt välja styrkan i piskrappen;
Den snälla: Med jämna mellanrum dyker det upp en liten fin, småhärlig påminnelse om att nu vore det kanske bra att börja skriva lite.
Normalt chefsläge: Om man ihärdar med att inte skriva spelas ett högst otrevligt ljud upp. Ljudet slutat först när man börjar skriva igen.
Och så tredje varianten, för den som verkligen drunknat i smågodis och skaparångest: Kamikaze-läget: när man pausar börjar skärmen först blinka och ändra färg för att sedan helt enkelt börja sudda ut ens text, radera den. Fatta!!!!
Till alla lägen kan man dessutom ställa in hur förlåtande eller överseende den lilla ettriga chefen ska vara, hur snabbt den ska börja djävlas med passiva och dagdrömmande journalister. Det är du som väljer! Förlåtande? Strikt? Elak, ond, djävlig!
Jag lovar, jag tänker prova dem alla. Jag börjar absolut med förlåtande, herregud, det är ju november. Då måste man vila lite, fundera och fila på orden. Eller!?
